ROMERNAS HISTORIA

Romernas historia

På denna sida kan du läsa om romernas historia från Indien där resan började för över 2000 år sedan. Under knappen Kartan kan du läsa mer fakta om romerna i de flesta länder i Europa.
Under knappen Husvagnen finns en 360-graders bild där du kan se dig omkring i en äkta romsk vagn. Ladda upp en egen bild på ditt ansikte och prova romska kläder under knappen Garderoben.
Romernas resa började i Indien under 900- eller 1000-talet. Orsaken till varför romerna lämnade Indien är okänd. Det kan ha varit svält, förföljelse eller religiösa motsättningar i samband med islams inträde i Indien. Romerna färdades längs Sidenvägen mot Egypten och Turkiet, genom Grekland och till sist Europa.

År 1512 noteras romerna först i Sverige. Då beskriver Stockholms tankebok hur en greve Antonius kommer till landet i sällskap med ett stort antal romska familjer. Under århundradena som följer kommer flera kungliga befallningar och riksdagsbeslut som går ut på att försöka köra romerna ut ur landet. Hur romerna levt och försörjt sig kan du läsa mer om genom att läsa de olika stycken som finns på denna hemsida.

Grupperingar
Romerna är indelade i olika grupper. De fem romska grupperingar som erkänts i Sverige är:
  • Svenska romer (talar oftast Khelderash)
    (har kommit in i Sverige runt 1800 – 1850 – talet från Rumänien via Ryssland)
  • Utomnordiska romer (talar oftast Lovari)
    (har kommit in i Sverige från slutet av 1950 – talet från hela Europa)
  • Nyanlända romer (talar oftast Arli/gurbeti)
    (har kommit in i Sverige i samband med kriget på Balkan 1990 – talet och fram)
  • Finska romer (talar oftast Kaale)
    (har kommit in i Sverige under 1600 – 1700 – talet, och i samband med arbetskraftsinvandringen på 1960 – talet)
  • Resandefolket (ibland omnämnda som resande) (talar oftast Svensk romani)
    (räknas till de första romerna i Sverige från 1500 – talet)
Utöver finns det tiotals undergrupper i varje gruppering som inte erkänts i Sverige. Romerna bor utspridda över landet och de har inget förvaltningsområde som samiska, meänkieli och sverigefinska har.


Lyssna på romernas resa och grupperingar
Grupperingar

Stacks Image 122
Romer spår
Traditionella yrken
Romerna har i århundraden kunnat försörja sig på sitt hantverk och expertis inom olika områden. Romerna var och är fortfarande mycket duktiga handelsfolk och reste ofta runt i världen för att söka nya varor för försäljning. I Sverige var romerna ett exotiskt inslag på de stora marknaderna där de bl.a. sålde hästar, mattor, grytor, knivar mm. Kvinnorna spådde i kort, folks händer, spåkulor och kaffesump. Spådomen var en viktig inkomstkälla. De flesta romerna var musiker och uppträdde på gator och torg, marknader, restauranger, folkparker mm med sin musik, dans och sång. Musiken var alltid accepterad av samhället, romerna var dock inte accepterade i samhället.

Många romska familjer i Sverige försörjde sig med kringresande cirkus och nöjesfält (tivoli) där de erbjöd karuseller, skjutbanor, Starke Adolf, Skäggiga Damen m.fl. andra attraktioner för entrébiljetten som var 50 öre. En del romer var oerhört duktiga hantverkare och kunde få uppdrag av bl.a. den svenska kyrkan för att tillverka dopfuntar och krucifix. Observera att samma kyrka inte tillät romerna varken att döpas, vigas eller begravas. Romerna slipade knivar och plogar eller tillverkade hästskor. Alla i familjen hjälpte till, även barnen. Ofta fick barnen stå på torg och sjunga eller uppträda, en del sålde flätkorgar, andra sålde blommor.


Lyssna på texten Traditionella yrken
Traditionella yrken

Skola
Romer och utbildning
Romerna i Sverige tilläts inte gå i regelbunden skola förrän 1959. Sverige införde skolplikt 1842 men den gällde inte för romska barn. Anledningen var att de inte var folkbokförda, de hade inte en fast adress. Men staten tillät heller inte romerna stanna kvar i mer är tre dagar i en kommun och då kunde inte romerna heller bli folkbokförda. För de flesta romska barn betydde detta att de inte fick någon skolgång alls fram till 1959. För en del barn fanns det en möjlighet att det kom ut en lärare från kommunen till lägret under sommarlovet, om föräldrarna ville betala för det. Lärarna kunde då tjäna extra sommarlovspengar på de romska barnen och fick även följa med romerna under deras resor i Sverige.

De romska barnens föräldrar fick köpa in gamla skolbänkar och föråldrade skolböcker för att barnen skulle kunna lära sig läsa och skriva under de korta perioderna som lärarna undervisade dem. Eftersom all undervisning skedde utomhus var det bara under soldagarna som undervisningen skedde. Regniga sommardagar spenderade de romska barnen på att hjälpa föräldrarna med försörjningen. På 1950 – talet började flera olika specialskolor för vuxna romer starta upp men den ”riktiga” skolgången för de romska barnen tog fart först i början på 1970 – talet då romer själva började utbilda sig till lärare och kunde hjälpa de romska barnen i skolorna.


Lyssna på texten om Skola
Skola

Hälsa
Under en lång tid förvägrades (de fick inte) romer sjukvård i Sverige. Detta betyder att de flesta romer som blev sjuka fick inte den hjälp som de behövde och att romska barn inte heller fick någon vaccination i förebyggande syfte. Romska kvinnor som skulle föda barn fick oftast förlösa (föda) barnen där de för tillfället befann sig, i skogen, i ett tält, i en vagn eller på annan plats. Många av de nyfödda barnen fick ingen nödvändig sjukvård och många spädbarn, (bebisar) dog av kylan i tälten och vagnarna. Många barn blev sjuka av att inte ha tillräckliga kläder och skor under de långa och kalla vintrarna.

Romerna använde sig ofta av egentillverkade (de gjorde själva) läkemedel baserade på örter, blad och andra naturmedel. För att förebygga olika infektioner och sjukdomar var romernas tillfälliga bostadsplats och vagnar väldigt rena. Fastän romerna kanske slog läger mitt i skogen så sopades det och alla dunbolstrar (täcken) luftades dagligen. Personer som blev svårt sjuka isolerades i ett tält eller vagn, även kvinnor som nyss fött ett barn isolerades i sex veckor, 40 dagar för att barnet och mamman skulle hinna bygga upp ett immunförsvar. Under denna tid fick endast pappan besöka sin fru och sitt barn. Romska barn ammades under långa perioder och detta tros vara en anledning till att sjukdomar och infektioner inte drabbade romerna så hårt som det borde tänkas göra med tanke på hur romernas liv och vardag såg ut.


Lyssna på texten Hälsa
Hälsa

romer spelar
Musiken
Romernas musik är ett av de absolut viktigaste sätten romerna kan uttrycka sina känslor på. Romerna var ofta och är fortfarande kända för sin musik som en viktig och speciell ingrediens i folks glädje världen över. Den romska musiken är inte en stil utan finns i alla musikstilar. Flera musikstilar har inspirerats av den romska musiken. Flera av de mest kända tonsättarna som t.ex. Beethoven, Brahms och Bach inspirerades ofta av romsk musik. Musiken för romerna har ofta varit en del av deras levebröd, för många romer var det ett sätt att överleva krigen, då militären ofta behövde underhållas när de inte krigade. Den romska musiken är idag fortfarande fullt levande och utövas varje dag i alla världens länder. Romerna använder sig av musiken när de är glada, ledsna, arga, bittra, i sorg, i vemod. I alla människans humörsväng finns den romska musiken närvarande. Flera romska musiker har idag musiken som sitt levebröd och är stora världsartister. Gipsy Kings är de mest kända för omvärlden med stora hitlåtar som Bamboleo och Djobi Djoba. En av världens bästa gitarrister var en fransk-belgisk rom, Django Reinhardt. Djangos improvisationer inspirerar än idag världsartister som Bob Dylan och många fler. Igenom hela Europa ser man romska musiker uppträda på gatan, i restauranger, på nattklubbar, stora konsertsalar och världsscener. 2007 vann den romska tjejen Marija Serifovic, Eurovision Song Contest med sin melodi Molitva. Flera av Europas största hitlåtar innehas av romska artister. På sajter som Youtube och Spotify m.fl. finns tusentals romska musiker som du kan lyssna till. Du har säkert stött på romsk musik i Sverige eller utlandet, du har bara kanske inte tänkt på det.


Lyssna på texten om musiken
Musiken

Andra världskriget
Under 1939 – 1945 var romerna i Tyskland och andra europeiska länder utsatta för nazisternas förföljelse och uppemot 1 500 000 – 2 000 000 romer dödades under andra världskriget och i de olika koncentrationslägren i Europa. Sverige hade under åren 1914 – 1954 ett in – och utreseförbud för romer, det betyder att inga romer varken får resa in till Sverige eller ut ur Sverige. Det betyder att Sverige inte släppte in några romska flyktingar eller överlevande från Förintelsen pga. sin stängda gräns under åren 1914 – 1954. Bara tre romer anges under den tiden har lyckats ta sig in i Sverige. Andra som försökte fördes till dödslägret Auschwitz – Birkenau i Polen. Andra världskriget pågick under åren 1939 – 1945.

I tider av misär och kriser är det vanligt förekommande att det skapas nya stereotyper om olika befolkningsgrupper. Romer blev under andra världskriget en tacksam syndabock för majoritetssamhällets motgångar. Rykten spreds om att romer spred smittor och att samtliga var kriminella.

När det andra världskriget härjade som allra värst, härsknade även nazisternas politik mot romerna, från marginalisering, trakassering och diskriminering till ett rent folkmord. Personer med romsk härkomst blev avskedade från den tyska krigsmakten och blev arresterade. Baltikum blev av de tyska myndigheterna beordrade att mörda de romer som var kringresande. Dessa romer blev anklagade för att spionera åt fiender samt att sprida sjukdomar. Men det var inte enbart de kringresande romerna som blev utsatta, utan de bofasta romerna föll även offer för denna politik.

I dödslägret i Auschwitz upprättates en särskild avdelningen för romer. Under kulmen så hölls som mest 20 000 romer där från olika europeiska länder. SS-läkaren Josef Mengele, utförde på daglig basis experiment på både romska barn och vuxna. Under 1944, närmarare bestämt natten mellan den 2 och 3 augusti, dödades samtliga fångar som befann sig i denna avdelning.


Lyssna på texten Andra världskriget
Andra världskriget

Romer och religionen
Religion
Romerna har ingen egen religion utan tar till sig den religion som tillämpas i landet de befinner sig i och anpassar den till sin vardag. Romerna är i majoriteten väldigt religiösa och samtliga av världens trosuppfattningar, världens olika religioner, är representerade bland romerna. En del romer är katoliker, en del muslimer, andra Jehovas vittnen, pingstvänner, ateister osv. I de flesta länderna var romerna inte välkomna att delta i t.ex. Gudstjänster i kyrkan eller vigas, döpas och begravas av en präst. Många romer hade i sina tält och vagnar ett eget altare, en plats med religiösa symboler där de kunde be för sig själv och sina familjer. Idag är romerna välkomna till kyrkan och många döper sina barn eller vigs i kyrkan av en präst. Alla begravningar i Sverige sker idag på kyrkogårdar.
Den Svenska Kyrkan har under romernas långa vistelse i Sverige på olika sätt varit delaktig till försöken att driva romerna ur Sverige med olika lagar och förordningar, bestämmelser.

På mitten av 1500 – talet kallade Laurentius Petri, den första protestantiske ärkebiskopen i Sverige, romer för gudlösa och förbjöd prästerna att befatta sig med dem: ”Det onda folket” skulle varken döpas eller begravas. Präster som gjorde motstånd blev avskedade. På Riksdagen i Örebro 1617 krävde prästerskapet att alla romer skulle förvisas ur landet. 1637 kom ”Tattarplakatet”, Sveriges grymmaste lag som liknar en etnisk rensning. Efter en tidsfrist på några månader skulle alla romer den 8 november ha lämnat landet. Man vet inte hur lagen hanterades men troligen flydde många romer till Finland och Tyskland. Det finns inte heller några siffror på antalet romska kvinnor och män som pga. lagar mot trolldom och spådomskonst mördades på 1600 – talet.

På kung Karl IX initiativ bestämdes 1686 att romska barn skulle få döpas och föräldrar skulle undervisas och bli en del av den kristna gemenskapen. Det är dock tveksamt om detta historiska dokument speglar verkligheten. På 1700 – och 1800 – talet kom på nytt hårda bestämmelser – samt röster som ville skydda romer, som t.ex. en motion, förslag, i riksdagen 1897: Vi kan inte ”behandla dessa olyckliga endast såsom en besvärlig samhällsohyra”, utan människokärlek och barmhärtigheten. I stället ska man behandla romer som medmänniskor.

År 2000 bad Svenska Kyrkans högste ansvarige, ärkebiskopen KG Hammar, om ursäkt för hur kyrkan behandlat romerna i Sverige.


Lyssna på texten Religion
Religion

Stacks Image 140
Stacks Image 148
Stacks Image 144
Romerna idag (Sverige)
Idag lever ca 50 000 romer i Sverige. Romerna är sedan år 2000 en erkänd nationell minoritet i Sverige och även språket romani chib är ett nationellt minoritetsspråk. Romerna i Sverige är idag bofasta, de är inte längre kringresande och bor heller inte längre i vagnar och tält. De romska barnen har tillgång till regelbunden skolundervisning och tar del av den som alla andra svenska skolbarn. Romska barn föds idag på sjukhus och inte i tält. Romer har idag tillgång till sjukvård och de flesta är svenska medborgare. Idag kan romer delta i gudstjänster, döpas, vigas och begravas i en svensk kyrka. Idag är det heller inte tillåtet längre att förbjuda romer tillträde, (att de inte får komma in) på restauranger, sjukhus och butiker.

Romerna har idag rösträtt, framtill 1959 hade romerna i Sverige inte rösträtt. Det finns idag ett mindre politiskt aktiva romer i Sverige men inget romskt politiskt parti. Däremot finns det hundratals romska organisationer (föreningar) som på olika sätt arbetar för romernas intressen. Det finns idag romska kulturcentra som arbetar för att skydda och bevara den romska kulturen. Det finns romska ungdomsförbund som arbetar för att utveckla romska ungdomar.

Det finns idag inga särskilda lagar för romer längre. Däremot finns det en minoritetslag för att skydda den romska kulturen, historien och det romska språket. Sveriges regering har beslutat om att romerna ska inkluderas (ta del av) i samhället. Detta ska ske under en 20 – års period (2012 – 2032).


En del vuxna romer har fasta arbeten inom olika yrken, en del är egenföretagare och en del är studerande. En större del av de vuxna romerna står utanför arbetsmarknaden, det betyder att de inte har ett arbete. Det finns fortfarande många fördomar mot romer kvar i samhället som gör det svårare för romer att klara sig i samhället. Fördomarna hindrar ofta romerna från att få arbete eller en lägenhet i de områden de själva vill bo i eller kanske plats på skolan de vill gå i. Fördomarna finns för att samhället inte känner till romerna eller den romska historien.


Lyssna på texten Romerna idag
Romerna idag